tisdag 10 april 2012

Natalies planering, genomförande och utvädering

Jag presenterar ämnet fotosyntesen för 4 barn i åldern tre - fyra år på min VFU- förskola, genom att genomföra ett ärtexpriment och läsa en flanosaga. Jag utgick från våran planering som vi gjorde tillsammans i gruppen.

Planeringen såg ut på följande sätt:
Syfte:
Barnen skall få en uppfattning om vad fotosyntesen innebär. Barnen skall även få en uppfattning om vad Solen, vattnet, koldioxiden, klorofyll, druvsocker och syre har för uppgift i fotosyntesen.


Vi vill öka barnens förståelse för fotosyntesen och kunna förklara för barnen varför just Fotosyntesen är viktig för oss människor och djur här på jorden.
Frågeställningar:
1, Visar barnen förståelse för fotosyntesen?
2, Kan barnen koppla ihop vårt ärt-experiment med fotosyntesen?

Metod:

Vi kommer att göra två experiment med barnen där de får plantera ärtor på ett fuktigt hushållspapper i två genomskinliga plastmuggar, den ena muggen kommer att ställas i fönstret där solen når in och den andra muggen kommer ha en folie runt om sig för att inte släppa in något ljus i muggen. Detta experiment gör vi så att barnen skall få en förståelse för varför just solen är så viktig för växterna.

I förskolans läroplan (98, reviderad 2010) står det att:Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,
Vi kommer även kontinuerligt under VFU-perioden presentera en Flanosaga för barnen. I Flanosagan kommer begreppen Sol, Vatten, Koldioxid, Klorofyll, Druvsocker och Syre göra sig till känna. Barnen kommer att få en uppfattning om vad begreppen innebär och hur de fungerar i fotosyntesen.


Genomförande Flanosaga
Jag och barnen gick tillsammans ut på gården och tittade på träden. Jag ställde en fråga till barnen:
- Vad är det som kommer växa på träden snart. Efter det inleddes det en diskussion mellan de fyra barnen och mig(se dokumentationen av diskussionen i bilagor).

Vi gick in och jag bad barnen om deras hjälp för att göra i ordning sagan som jag skulle berätta för dem. Barnen hjälpte mig att starta datorn och vi skrev ut bilderna som skulle användas vid flanosagan. Barnen var närvarande när jag laminerade för min handledare ville ej att barnen skulle bränna sig. Barnen fick klippa ut bilder till sagan. Dem frågade hela tiden vad det var jag skulle berätta. Barnen och jag gick tillsammans in i samlingsrummet och vi satte oss ner på golvet. Barnen var påstridiga och nyfikna, för dem ville veta varför löven var gröna. 

Vi satte oss ner tillsammans och jag började berätta sagan. Barnen fick vara med och sätta upp bilderna på flanotavlan, så dem skulle bli mer delaktiga. Under sagans gång kom det frågor om fotosyntesen. Varför måste det vara soligt? Varför behöver trädet regn? Måste vi ha syre/luft?
När frågan : Varför måste det vara soligt? kom på tal berättade jag för barnen att det skulle vi ta reda på tillsammans genom ett experiment. 

 
Ärtexperiment (Alla barn i barngruppen deltog)
Barnen satte sig i en stor ring i samlingsrummet. Jag kom in smygandes med en stor påse och det väckte barnens nyfikenhet. Jag valde ut några barn som fick plocka upp var sin sak ur påsen. Påsen innehöll, gula ärtor, muggar, folie, plastfolie, hushållspapper och gummiband. Barnen som hade lyssnar på flaosagan berättade tillsammans med mig vad vi skulle göra och varför. Jag delade upp barnen i två grupper med 10 i varje grupp. Tio barn fick först börja och göra ärtorna som skulle få ta del av ljuset. Jag fick hjälp av en i arbetslaget att genomföra experimentet med så många barn samtidigt. 

Barnen fick varsin platsmugg, dem la fuktigt hushållspapper i botten och planterade sina ärtor. Vi la plastfolie över öppningen med hjälp av ett gummiband, så muggen blev sluten. Barnen ställde sina ärtor i fönstret. 
Den andra halvan av barngruppen fick göra samma sak men dem slöt även folie runt plastmuggen. Dem ställde också sina muggar i fönstret.

Lek och Lärande
Jag trodde att lära barnen fotosyntesen och dess innebörd skulle bli komplicerat och att barnens intresse inte skulle finnas där. Men genom att barnen fick vara delaktiga genom hela processen tappade dem aldrig intresset. Barnen som deltog under flanosagan hittade jag några dagar senare i dockvrån där barnen låtsades vara träd och dem stod vid spisen och lagade mat syre och druvsocker). Barnen har frågat mig antal gånger när löven kommer växa fram på träden eftersom det har regnat ute och det har varit sol ute. Fick även veta av ett barns pappa att hans dotter berättar hemma att det finns koldioxid i luften, vilket gör att jag kan se att lärandet har skett under aktviten. I Lpfö98 (rev) är ett av målen förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp och ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Genom det jag har sätt i dockvrån samt det en förälder berättade för mig har jag ser jag att lärandet har skett och att dem delar gärna med sig av det.  

Utvärdering
Fördelar med flanosagan var att barnen kan se varför bladen är gröna genom bilder och lyssna på sagan. Att göra barnen delaktiga i sagan skapade min barngrupp ett större intresse för fotosyntesen och dem ville berätta för resten av barngruppen. 
Experimentet anser jag vara en viktig del av barnens förståelse eftersom dem fick se med egna ögon varför solen var viktigt för de gröna bladen. Det skapade även dialoger mellan mig och barnen och deras huvudattraktion på förskolan blev ärtorna. 

Genom vårt grupparbete har jag lärt mig att ett nytt arbetssätt hur två olika saker kan knyta ihop ett helt projekt. När barnen tydliggjorde för mig och besvarade våra frågeställningar gjorde det mig glad för projektet fotosyntesen hade blivit succé. 

Jag anser att det är viktigt för barnen att ta del av No ämnet redan i tidigare åldrar. För vi förskollärare hjälper barnen att lägga en grund för kunskap som barnen senare ska använda sig av i skolan eller framtida sammanhang (P. Wickman, 2009). Genom att lära barnen om fotosyntesen till en ytlig förståelse har jag hjälpt barnen att lägga en grund för framtida NO-kunskaper. Eftersom som enligt mina egna erfarenheter är fotosyntesen något man kommer få lära sig senare i grundskolan.

Bilagor
Sagan om Fotosyntesen
Det var en gång ett ledsamt och ensamt litet träd.
En dag tittar solen fram och lyser sina strålar på det ledsna trädet.
Trädet blir glad av att solen tittar förbi och värmer trädet med sina solstrålar, Trädet är också nöjd över att all den koldioxid som finns i luften ger trädet energi (mat).
Men av all värmen blir trädet väldigt törstig och då plötsligt börjar det att regna på trädet.  
Va gott, trädet suger in vattnet med hjälp av sina rötter som finns i marken. Nu har trädet tagit emot både sol, regn och koldioxid från luften.Plötsligt börjar det hända något på trädet, små små gröna blad börjar växa ut på trädets grenar.
I det gröna bladet finns det klorofyll som gör att bladet får sin fina gröna färg.
Bladet sätter igång med att laga ”mat” maten som bladet lagar kallas för Druvsocker, och Syre
Syret som bladen ger ifrån sig gör så att vi människor och djur kan andas och leva här på jorden!
 


Dokumentation av diskussionen ute på gården
Hanna: Det kommer löv.
Peter: Dem ligger på marken nu.
Hanna: Massa löv kommer det vara.

Jag: vilken färg har löven?
Lisa: Gröna såklart!
Oskar: Ja, gröna. Vet inte fröken det?
Jag: Jo det vet jag. Varför blir dem gröna då?

Hanna: det bara är så!
Oskar: Dem kan vara röda också.
Lisa: på hösten.

Jag: Varför är bladen gröna då? Behövs det något?
-Barnen står tysta-
Peter: Det e så på våren.
Lisa: Ja, det bara är så.


Jag: Ska vi gå in, så kan jag berätta för er varför bladen är gröna?
Alla barnen: JA!!!


Dokumentation av frågor som uppstod under projektet
- Varför behövs det sol?
- Hur mår våra ärtor idag?
- Har det hänt något med ärtorna fröken?
- Får vi ta av foliet fröken?
- Måste trädet laga mat?
-Koldioxid är ett svårt ord 





Referenser 


Wickman, P-O. & Persson, H. (2009). Naturvetenskap och naturorienterade ämnen i grundskolan: en ämnesdidaktisk vägledning. Stockholm: Liber.

Utbildningsdepartement (1998 rev 2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 rev 2010. Stockholm: Regeringskansliet.



















2 kommentarer:

  1. Positivt att läsa att du gått från att du tyckte att ämnet var komplicerat till att nu tycka att det var en succé. Kan din egen kunskap och val av metoder ha bidragit till succén?
    Bra att du tog med med exempel på barnens reaktioner, det underlättar förståelsen för den som läser din redogörelse och som inte varit med.
    Du skriver att ni skall öka barnens förståelse. Ett bättre ord att använda är utveckla barnens förståelse, eftersom det är svårt att mäta förståelsen, vilket är fallet om man skall öka något.
    Det kom frågor, skriver du och du redovisar dem också, men vem som ställer frågorna är lite svårt att utläsa. Var det dina frågor eller barnens?
    Vilka två saker är det du avser när du skriver att: ett nytt arbetssätt hur två olika saker kan knyta ihop ett helt projekt, det framgår inte så tydligt.
    Ibland ställer vi vuxna mycket självklara frågor till barn bara för att kontrollera deras kunskap, detta blev så tydligt när du fick svar på din fråga om lövens färger. Hur skulle ha ställt frågan så att den inte blev till en kontrollfråga?

    SvaraRadera
  2. Min kunskap och metoden gruppen valde att använda har bidragit till succén enligt min mening. Jag håller med dig om att ut
    vecklar är ett bättre ordval än ökar tack för kommentaren. Frågorna är ställde av barnen under hela projektet. Nu i efterhand ser jag själv att det ej framkommer vem som ställer frågorna. Med "ett nytt arbetssätt hur två olika saker kan knyta ihop ett helt projekt," menar jag att dem två delmomenten knöt ihop projektet jag har aldrig under min vfu sett att pedagogerna låter barnen göra som vi två delmoment under samma projekt. Vilket under mitt grupparbete jag fick se att det är möjligt. För till fället vet jag inte hur jag skulle ställe frågan om lövens färg för att det inte ska vara en kontroll fråga.

    SvaraRadera