onsdag 25 april 2012

Teknikens historia och teknik i förskolan

Teknikens historia
Tekniken kan sägas vara äldre än människans historia eftersom det finns djur som utnyttjade tekniken innan människan levde. Människans användning är till skillnad från djurens ett inlärt beteende och en del av den kulturella traditionen (ne.se). Ginner och Mattsson (2010) skriver att det inte finns någon korrekt ämnesdefinition av teknik utan att det finns många sätt som teknik kan definieras på. De räknar upp många olika definitioner på ämnet, men skriver att definitionerna är åtskilliga och går att diskuteras vilken definition som är mest tilltalande. De skriver även att tekniken är betydligt äldre än naturvetenskapen och att det är allt som människan sätter mellan sig och naturen. I skolan anser Ginner och Mattsson (2010) att det inte går att arbeta med alla definitioner och ämnen av teknik. I förskolan ska förskollärarna sträva efter att varje barn:
• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, (Lpfö98, reviderad 2010, s.10).
Teknik på förskolan
Min handledare är väldigt intresserad av speciellt teknik och åker ofta på besök på Baltazar och är med i en teknikgrupp på förskolan. På min VFU-plats brukar de tre gånger i veckan dela upp barnen i mindre grupper då varje förskollärare har en egen inriktning på aktiviteten. Min handledare har då den så kallade "teknik gruppen". Under tiden jag varit på VFU:n har de köpt sig ett vattenbord som de i perioder använder mycket ihop med barnen, de har aktiviteter som ösa och hälla, flyter sjunker osv. När jag varit där har hon även arbetat mycket med varmt och kallt och hon hade en aktivitet där barnen fick uppleva att det blir bubblor när man blåser i ett sugrör i vatten. Mycket spännande! De har undersökt vardagsteknik så som spännen på byxor, gafflar och knivar osv. Det är vad förskolan arbetar med mest vid aktiviteter på min VFU-plats, det finns ju självklart mer men de är vad dem själva kallar för teknikaktiviteter. Det jag kan se att barnen utforskar inom teknik och naturvetenskap i vardagssituationer är att de just nu är mycket intresserade av att klippa, de håller på att lära sig tekniken med saxen. De äldsta barnen håller även på att lära sig gunga själva (energi omvandling - rörelseenergi). Ja det finns mycket på förskolan som är naturvetenskap och teknik som man egentligen inte tänker på, det arbetas med dessa fenomen varje dag!
Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet. (2010). Läroplanen för förskolan: Lpfö98 (reviderad 2010). Stockholm: Regeringskansliet.

söndag 22 april 2012

Olika Trädsorter


Äkta kastanj är ett träd i familjen bokväxter som finns i Syd- och Centraleuropa och Balkan till Turkiet och Kaukasus samt i nordvästra Afrika. Äkta kastanj växer även i Östanglen, kring städerna Ipswich och Norwich i england, där de bildar mindre skogar. I dem sydligaste delarna av Sverige kan även arten leva, det kan förekomma att träden också kan få mogna frukter här i sverige. På Etna lär det finnas ett kastanjeträd med en omkrets på 26 meter! Två jätteträd är registrerade i Sverige - ett i Ystad med en omkrets på drygt 4,5 meter, och ett i Simrishamn (Arboretet) i Skåne, med en omkrets på nästan 2 meter.
I form och storlek är Kastanjeträdet likt arter i eksläktet och kantanjeträdet växer snabbt till full storlek. Blommorna växer i stora upprättstående klasar. Kastanjens frukt är en nöt och sitter gruppvis två eller tre i ett mycket tjockt och taggigt skal. Detta skal kallas svepeskål, av svepe, krans eller hölje av högblad under blomma, och skål. Nötter från äkta kastanj är ätliga och har på grund av detta under lång tid odlats av människan. Nöten kan rostas eller malas ner till kastanjemjöl, som kan användas i olika anrättningar.



Rönnen (Sorbus aucuparia) är ett litet och allmänt förekommande träd i Norden. Lövsprickningen sker tidigt i mitten av april. Trädet blommar i slutet av maj och frukterna mognar i augusti. Blommorna som är vita eller gulvita har en mycket stark, frän eller sur lukt som gärna drar flugor till sig. Bären är små och korallröda. Smaken är sur och bären används ofta till gelé. Rönnen har parbladiga blad vanligen sex till åtta bladblad och med ett uddblad. Småbladen är mörkgröna och är vasst sågtagande, höstfärgen är ofta intensivt röd.  Barken är slät och grå. Rönnen är ljuskrävande och föredrar mager, grusig och stenbunden mark och trivs därför vid vägar och på gårdstomter. Rönnbären är den förnämsta vinterfödan för många fåglar, som sidensvansen, trastarna och skogshönsen som hjälper till vid fröspridningen.

Inlagt av grupp 1

Olika Trädsorter


Alm. Även kallad ”skogsalm”. Den växer på skogsängar, lövskogsklädda bergväggar m.m. men är inte vanlig. Ju längre norr ut man kommer, desto sällsyntare är den. I vilt tillstånd har den mycket anspråkslösare dimensioner än det planterade trädet. Almen blir sannolikt högst av alla träd i våra parker de kan bli upp till över 30 meter, Dess löv är mycket sträva att ta på. Stammen ger ett mycket starkt, vackert ådrigt, möbelvirke.



Al. Alarna skiljer sig från många andra träd genom sina skaftade knoppar. Det finns en Al som kallas för klibbal som har en karaktäristisk bladform. Trädet kallas klibbal därför att bladen inte endast som yngre är mycket klibbiga, liksom många andra träds späda blad och knoppfjäll (till exempel hos björkar och popplar, utan behåller länge en blank, fernissad översida, som vid fuktning blir något klibbig. En sådan bladfernissa är annars mycket sällsynt. Den kan hos klibbalen förklaras som ett skydd mot stark avdunstning. Alar finns huvudsakligen vid våtmark, kärr, kring myrar och vid stränder.  Den tål även att växa ute i vattnet, då stammen ofta stöder sig på ett högt pålverk av starka rötter, som inte lider av att periodiskt stå torra.

Granen är ett barrträd och barren sitter i mycket stora antal på varje skott men växlar i storlek, form och riktning. Granen är också mycket omväxlande med avseende på kronans form, beroende på huvudgrenarnas riktning och kvistarnas ställning. Granen uppvisar tydligt flera av de för barrträdens vegetativa delar typiska kännemärkena. Dessa är, utöver bladens utbildning till barr, den genom hela kronan löpande huvudstammen, huvudgrenarnas konfigurationer i cirklar och hartsavsöndringen i veden och barken.

Tallen är ett av de mer imponerande barrträden i Europas norra delar, speciellt i Sverige genom sin stam, som vid gynnsam växt blir mastlikt smärt och rak och kvistfri ända upp till den av ett fåtal stora grenar uppburna kronan. Dess höjd går till över 30 meter. I sin övre hälft har den gulröd bark.
Tallens barrdräkt är mera grå- eller blågrön än granens. Tallen kännetecknas av den starka dimorfismen (gestaltolikheten) mellan skotten. Barren sitter två och två på små kortskott som dessutom bär några hinnaktiga lågblad av brungrå färg. Dessa kortskott utgår från långskott som bär strödda blad som är förkrympta till fjäll. De egentliga tallarna igenkänns också på kottarnas fjäll, som är tjockare mot spetsen och där liksom tvärt avhuggna med en vårta i mitten. Tallkotten mognar först året efter att den blommat ut.


Inlagt av Grupp 1

Olika Trädsorter


Lönn är ett ganska stort träd som kan bli 20-30 meter högt och 150 år gammalt. Lönnen växer främst på djup och mullrik basisk jord. Lönnens blad kännetecknas av handflikiga blad som är spetsiga och ljuvligt gröna och kala. Lönnen har en rundad och tät krona. På lönnen växer ”näsor”.



Ek är ett kraftigt lövträd som kan bli ca 1000 år gammalt. Eken räknas som Skandinaviens största träd med en stam till 30 meters höjd och har en omkrets på ca tre meter. Jorden skall vara näringsrik och ha god tillgång till sol.

Den vanligaste Björken som växer i Sverige heter vårtbjörk och är ett av Sveriges vanligaste lövträd. Det finns även glasbjörk och dvärgbjörk i Sverige. Björkens bark är vit och kallas för näver. Bladen kan vara trekantigt spetsiga eller rundade och inte spetsiga.

Asken kan bli ett ståtligt träd på 30 meter i höjd och 8 meter i diameter. Den har yvig rundad krona. Stammen är rak och når nästan ända upp till toppen. Barkens färg skiftar från gröngrå på yngre träd till ljusgrå/mörkgrå på äldre träd. Bladen är lika som lönnen, parbladiga med omkring fem par, ca 8 cm långa blad, och ett gemensamt toppblad i spetsen. Kanterna är sågtandformade kanter.


Asp. Barken är slät och lite gulgrå och på stammen förekommer det ofta gul vägglav. Unga aspskott har hjärtformade finsågade blad men på gamla skott är bladskivan nästan helt rund med buktad kant.


Inlagt av Grupp 1

fredag 20 april 2012

Vad är Teknik och hur arbetar min VFU förskola med detta?

Vad är Teknik?

Enligt nationalcyklopedin är ordet teknik en sammanfattande benämning på alla människans metoder att kunna tillfredställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål samt föreställning att all teknik är tillämpad naturvetenskap är missvisande (www.ne.se besökt den 20 april 2012)

 I boken Teknik i skolan av Thomas Ginner och Gunilla Mattson (1996) beskrivs det några alternativ till diskussion inom vad är Teknik? Några av dessa alternativ är

·         Teknik är användandet av maskiner, redskap och verktyg.

·         Teknik är tillämpad naturvetenskap.

·         Teknik är de metoder som används för att bearbeta råmaterial i syfte för att öka deras användbarhet.

·         Teknik är människans metoder att behärska naturen (T. Ginner & G. Mattsson, 1996). 


Idén om tekniken som ett eget språk, ett eget kunskaps område. Utmanar den uppfattning som många i dagens läge anser självklart att nämligen tekniken kan förstås som tillämpad naturvetenskap.

Innan kursen började visst jag inte hur stort område teknik omfattade. Jag visste inte hur tekniken hade utformas genom alla århundrade som har passerat. Nu under kursens gång har jag lärt mig att teknikens utveckling är viktigt både för oss vuxna samt barnen. 

Hur arbetar Min VFU förskola med Teknik

Det min VFU förskola gör för att kunna få in tekniken i deras verksamhet är att dem tar mycket hjälp av Balthazar och deras teknik sätt. Balthazar är en stor tillgång till min VFU förskola pga att förskolan inte har någon direkt teknikhörna där barnen kan snickra och pyssla. Dock allt har avdelningen gjort ett rum som heter konsthörnan.  Där kan barnen sy och rita med olika material. Nu har avdelningen ett projekt där barnen ska göra egna instrument med hjälp av olika material, exempelvis pinnar, burkar, tyg m.m.

Personalen använder själva dagligen med teknik genom att använda sig av datorer på sina planeringstimmar. Personalen använder sig även av digitalkameran dagligen. Personalen anser att digitalkameran är deras verktyg som mest hanteras av dem på förskolan. Genom att använda sig av digitalkameran anser personalen att dem kan få ut mest material som styrker barnens utveckling. För att föräldrarna ska kunna vara delaktiga i deras barns utveckling har personalen sett till att inskaffa sig en fotoram där bilderna visas dagligen. Förskolan har tillgång till en projektor men den används väldigt sällan, vilket jag tycker är lite synd.  

fredag 13 april 2012

Besök på Balthazar Science Center

Idag den 13 April så har vi i grupp 1B vart på studiebesök på Balthazar i Skövde.  Efter studiebesöket så kände vi att Balthazar ger kunskap kring många områden inom ämnena teknik och naturkunskap. De har anpassat sin verksamhet till olika åldrar från förskolebarn upp till gymnasiet. Det vi anser var bra är att barnen själva får gå runt och utforska de olika ämnesområdena samt att de kan få undervisning kring ett visst tema.

Vi anser att Balthazar kan vara ett bra hjälpmedel för oss förskollärare inför våra framtida projekt på förskolorna. Efter vi vart där så hade vi önskat att detta besök hade kommit tidigare då man fick mycket nya tips och idéer som vi hade kunnat använda oss mer av ute under våra 5 VFU dagar i denna kurs.

Det fanns mycket att upptäcka och utforska även om man är vuxen!

Vad har hjärnan för uppgift?

Hjärtat och dess funktion

Nathalie är på väg in i Gruv hissen, mycket spännande men lite läskigt var det allt.

Här gäller det att gå på gå-bandet för att få solen att lysa

Tema - Vatten, Åsa är inuti den stora jätte bubblan.

Tema - Vatten

Tema - vatten och mera bubblor, de yngsta barnens favorit station!
Gjord av: Grupp 1B

Balthazar besök


Den 13 april var vår grupp på besök på Balthazar Science Center. Vid detta besök var det ingen barngrupp där utan vi fick en genomgång själva utav en pedagog på Balthazar. Besöket var lärorikt och intressant men vi anser att detta besök hade platsat betydligt bättre i början på kursen. Vi anser att vi då hade kunnat få ut mer av besöket och kunnat få mer idéer inför vårt projekt. Även personalen på Balthazar tyckte att vårt besök låg lite fel i tid då vi berättade om att vi är i slutfasen av vårt projekt. Inför framtiden tror vi dock att vi kommer att ha nytta av det som Balthazars har att erbjuda och även åka på besök dit med våra barngrupper.

torsdag 12 april 2012

Lindas Utvärdering av fotosyntesen i Natur och Teknik på min VFU- Förskola
Planering
Jag och min basgrupp 1B hade bestämt oss för att genomföra ett projekt som handlar om fotosyntesen. Vi valde att utgå ifrån Lpfö 98 reviderad 2010 där två mål som vi hade i fokus var det att ”Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhåll­ningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet” samt att ”Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp”. Dessa mål har varit utgångspunkt till de aktiviteter som jag har gjort på förskolan.

Syfte
Syfet men den aktivitet som jag har utfört var att jag ville att barnen skulle få en uppfattning om vad fotosyntesen innebär och få en grundläggande kunskap om vad solen, koldioxid, vatten, klorofyll, druvsocker samt syre har för uppgift i fotosyntesen. Jag ville även kunna förmedla till barnen varför fotosyntesen är viktig för vår värld och kunna påverka barnens förståelse för fotosyntesen.

Frågeställningar
1. Visar barnen förståelse för Fotosyntesen?
2. Kan barnen koppla ihop Ärt- experimentet med Fotosyntesen?

Material
Dator, lamineringsmaskin, skrivare, sax, flanotavla, ärtor, vatten, hushållspapper, plastmuggar samt folio.

Metod
Till att börja med kommer jag att prata med barnen allmänt om vad solen gör för vår värld och sedan ta till vara på vad barnen har för frågor samt se hur deras funderingar rör sig. Efter detta kommer barnen få så gula ärtor i plastmuggar. Några av muggarna kommer att få stå ljust medans några andra kommer att slås in i folie. Att utföra detta experiment var för att vi ville att barnen skulle få en förståelse till varför solen är viktig för oss och vad den har för betydelse för alla de växter som finns. Under dessa fem dagar Vfu kommer flanosagan att presenteras för barnen lite då och då. I flanosagan kommer barnen i kontakt med begreppen, solenergi, koldioxid, klorofyll, vatten, druvsocker och syre. ”Förskolan skall sträva efter att varje barn visar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra” (Utbildningsdepartementet 1998, rev 2010).

Sista dagen på Vfu´n kommer vi att diskutera om vad som har hänt med ärtorna och till slut läsa flanosagan en sista gång dock kommer jag att välja att barnen själva ska stätta upp bilderna medans jag läser. Att använda mig av detta sätt är för att se om det har skett en utveckling och lärande hos barnen. 
Genomförande
Jag började med att samla de barn som skulle delta i experimentet, det blev sex barn som deltog i ärt-exprimentet som är fyra år gamla (födda 2007), vi började prata om vad vi skulle göra. Vi började med att skriva ut de bilder som skulle vara med i flanosagan, sedan fick barnen hjälpa till att klippa ut bilderna och laminera. Genom att barnen var delaktiga i detta moment får vi in teknik samt barnens finmotorik.  

När vi hade gjort klart allt material till flanosagan började jag ställa frågan, ”vad tror ni händer med de gula ärtorna”? Barn beskriver och tolkar naturvetenskapliga fenomen mot deras bakgrund av vardagserfarenheter som de har gjort G, Halldén, G, Jonsson, I, Karlefors och A, Vikström 2010). Efter att barnen hade fått funderat och svarat på frågan med givande svar började vi med att placera hushållspappret i muggarna och sedan placera de gula ärtorna mellan plastmuggens sida och hushållspappret efter det fuktade vi pappret och tänkte över de första muggarna med plastfolie. De andra plastmuggarna täckte barnen med ugnsfolie så att det skulle vara mörkt.  I förskolans läroplan Lpfö 98 rev 2010 står det att: ”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och hur samtala om naturvetenskap” (Utbildningsdepartementet 1998, rev 2010).
Sedan var det dags att placera ut muggarna i fönstret men medans vi gjorde detta ansåg att ett av barnen att de muggarna som skulle stå mörkt skulle placeras i ett skåp. Så jag tyckte att jag skulle ta tillvara på hennes idé och lät henne prova detta.
Under tiden i dessa fem dagar har flanosagan upprepats några gånger för att barnen skulle få öka sin kunskap om fotosyntesen och sedan diskuterat om de olika delarna.  I förskolans läroplan Lpfö 98 rev 2010 står det att: ”Förskolan skall sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld” (Utbildningsdepartementet 1998 rev 2010).
Lek, kreativitet och lärande
Jag anser att jag fick med både lek och kreativitet då barnen fick välja hur muggarna skulle vara. Barnen tyckte att det var roligt med att kunna få plantera med papper och inte med jord. Det blev lekfullt enligt mig genom att barnen skapade själva fick skapa muggarna på de sätt som de ansåg var roligt. Vi har även lekt ”kalle klorofyll” som ska laga druvsocker som barnen tyckte var roligt. Genom att barnen skulle få plantera och utföra olika delar fick barnen på ett lekfullt och kreativitet sätt fundera och reflektera på vad som skulle hända med ärtorna. På den sista dagen valde jag att barnen själva skulle få sätta upp bilderna efter det jag hade läst anser jag att fick in lite lek för att de själv fick bestämma om vad som kändes rätt efter textens innehåll. Barnen visade stort intresse och ville göra om detta en gång till. Barnen försökte med egna initiativ vilja titta på bilderna och försöka sig på sagan på egna ben. Detta visade att det inte var den lättaste sagan med orden men barnen försökte sig på ett lekfullt sätt då sagan blev mer levande enligt mig.

Utvärdering
Barnen har kunnat följa ärtornas utveckling från första stadiet till att ärtan började gro och till sista bli grönt och kunnat uppmärksamma att ärtorna i de plastmuggarna som hade ugnsfolio runt sig hade börjat gro och växa men inte hade fått någon grön fin färg. Att barnen själva kunde uppmärksamma detta blev det något som vi började diskutera som ledde till att barnen kunde börja förstå varför vi behöver solens energi och vad flanosagan hade för budskap.    

När det gäller frågeställningarna om detta område som skulle besvaras anser jag att nu kan se att barnens förståelse för fotosyntesen kom fram på ett tydligt sätt enligt mig. Genom att barnen valde att själva kunna återberätta sagan har barnen visat att de vill förstå mer om fotosyntesen och själva kunna lära ut till andra. Och att barnen sedan kunde förstå varför växterna behöver solens energi för att kunna växa och bli gröna och fina.
Under denna period har jag fått ta del av barnens tankar och frågor. Barnen har även visat ett intresse och varit ivriga på vad som skulle hända med experimentet. Det jag har lärt mig utav detta är att barnen ska få upptäcka samt få lärdom om vad som har betydelse för världen och att barnen ska få tänka och reflektera på vad de har utfört.  Detta projekt kommer jag alltid bära med mig för att barnen visade att något som kan vara svårt inte behöver vara det utan att man kan göra det på ett roligt och kreativt sätt. Det var en utmaning att fånga barnens intresse och uppmärksamhet men lyckade enligt mig när barnen själva vill berätta för övriga som inte var med och att själva försöka berätta flanosagan. Ämnet i sig anser jag är viktigt för barnen. Att barnen får en grundsyn i detta ämne tror jag att världen kommer att se annorlunda ut om några år. Barnen behöver få en förståelse att man ska vara rädd om naturen och dess växter.

Helldén, Gustav (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. 2. [dvs 1.] uppl. Stockholm: Liber

Utbildningsdepartement (1998 rev 2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 rev 2010. Stockholm: Regeringskansliet.

tisdag 10 april 2012

Vad är teknik? Hur använder man teknik på min VFU-plats?

Vad är teknik? 
Den sammanfattande benämning på teknik är alla människans metoder att tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål(www.ne.se, besökt 4/10-12) Det finns många olika definitioner på vad teknik är men vi är dock överens om begreppets innebörd skriver  Thomas och Gunilla i boken Teknik i skolan(1996). Om man inte är överens om begreppets innebörd ska man reda upp det för det kan uppstå missuppfattningar och det gör att en diskussion om skolans teknikundervisning.

Teknik är användandet av maskiner, redskap och verktyg
Teknik är tillämpad naturvetenskap
Teknik är människans metoder att behärska naturen
Teknik är människans metoder att tillfredsställa sina behov genom att använda fysiska föremål.
Det är bara några exempel på vad teknik är som det skrivs om i boken Teknik i skolan(1996).

Så länge som människan har funnits har hon skapat, därför är teknikens historia lika lång och omfattande som mänsklighetens historia. Tekniken i samhällets har utvecklats genom att ett problem har uppstått och det behövs lösas. Män eller kvinnor har prövat sig fram för att lösa problemet och olika tekniker, verktyg och metoder har utvecklats(T. Ginner & G. Mattsson, 1996).

Innan jag började läsa min natur och teknik kurs visste jag inte att tekniken var ett så brett ämne, hur länge det har utvecklats och hur beroende vi människor är av att tekniken utvecklas. Det får mig att inse hur viktigt det är att vi lär barnen om teknik redan i förskolan.


 Hur använder man teknik på min VFU-plats?
Teknik användningen är något som jag ser dagligen på min vfu-plats. Personalen använder sig av tekniken på följande sätt:
  • Dokumentation på datorn
  • Digitalkamera
  • Projektor
Dokumentation sker dagligen och personalen använder sig av datorn som finns inne på avdelningen. Jag som student har även fått prova på att genomföra dokumentation på datorn. Vilket gör mig delaktig i deras dagliga teknik användning. Lärarlaget är duktiga på att använda sig av digitalkameran, dem tar kort på barnen under aktiviteter under dagarna. Bilderna visas senare i en fotoram som föräldrarna kan titta på och se vad som händer på förskolan. Projektorn använde dem under melodifestivalen. Genom datorn gick dem ut på www.youtube.com och tog fram melodifestivals bidragen och spelade upp dem genom  projektorn så barnen stod och sjung samt dansade.

Barnen tar del av tekniken på följande sätt:
  • Lär sig olika metoder 
  • Teknik hörnan
  • Bygg hörnan

Barnen lär sig ofta nya metoder inom till exempel målning, pensel, svamp och potatistryck. Min handledare anser att barnen ska få lära sig olika metoder som dem sen kan använda sig av senare. Det finn en teknik hörna inne på min VFU-plats ute på torget där barnen kan leka med magneter och olika byggmaterial. Barnen på min avdelning är mest intresserade av magneterna. Inne på avdelningen har barnen en bygghörna där dem kan bygga med olika klossar. Barnen brukar bygga torn, broar och slott. Genom att bygga med klossar lär dem sig olika metoder inom byggteknik.



Referenser
Ginner, Thomas & Mattsson, Gunilla (red.) (1996). Teknik i skolan: perspektiv på teknikämnet och tekniken. Lund: Studentlitteratur

www.Ne.se













Natalies planering, genomförande och utvädering

Jag presenterar ämnet fotosyntesen för 4 barn i åldern tre - fyra år på min VFU- förskola, genom att genomföra ett ärtexpriment och läsa en flanosaga. Jag utgick från våran planering som vi gjorde tillsammans i gruppen.

Planeringen såg ut på följande sätt:
Syfte:
Barnen skall få en uppfattning om vad fotosyntesen innebär. Barnen skall även få en uppfattning om vad Solen, vattnet, koldioxiden, klorofyll, druvsocker och syre har för uppgift i fotosyntesen.


Vi vill öka barnens förståelse för fotosyntesen och kunna förklara för barnen varför just Fotosyntesen är viktig för oss människor och djur här på jorden.
Frågeställningar:
1, Visar barnen förståelse för fotosyntesen?
2, Kan barnen koppla ihop vårt ärt-experiment med fotosyntesen?

Metod:

Vi kommer att göra två experiment med barnen där de får plantera ärtor på ett fuktigt hushållspapper i två genomskinliga plastmuggar, den ena muggen kommer att ställas i fönstret där solen når in och den andra muggen kommer ha en folie runt om sig för att inte släppa in något ljus i muggen. Detta experiment gör vi så att barnen skall få en förståelse för varför just solen är så viktig för växterna.

I förskolans läroplan (98, reviderad 2010) står det att:Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,
Vi kommer även kontinuerligt under VFU-perioden presentera en Flanosaga för barnen. I Flanosagan kommer begreppen Sol, Vatten, Koldioxid, Klorofyll, Druvsocker och Syre göra sig till känna. Barnen kommer att få en uppfattning om vad begreppen innebär och hur de fungerar i fotosyntesen.


Genomförande Flanosaga
Jag och barnen gick tillsammans ut på gården och tittade på träden. Jag ställde en fråga till barnen:
- Vad är det som kommer växa på träden snart. Efter det inleddes det en diskussion mellan de fyra barnen och mig(se dokumentationen av diskussionen i bilagor).

Vi gick in och jag bad barnen om deras hjälp för att göra i ordning sagan som jag skulle berätta för dem. Barnen hjälpte mig att starta datorn och vi skrev ut bilderna som skulle användas vid flanosagan. Barnen var närvarande när jag laminerade för min handledare ville ej att barnen skulle bränna sig. Barnen fick klippa ut bilder till sagan. Dem frågade hela tiden vad det var jag skulle berätta. Barnen och jag gick tillsammans in i samlingsrummet och vi satte oss ner på golvet. Barnen var påstridiga och nyfikna, för dem ville veta varför löven var gröna. 

Vi satte oss ner tillsammans och jag började berätta sagan. Barnen fick vara med och sätta upp bilderna på flanotavlan, så dem skulle bli mer delaktiga. Under sagans gång kom det frågor om fotosyntesen. Varför måste det vara soligt? Varför behöver trädet regn? Måste vi ha syre/luft?
När frågan : Varför måste det vara soligt? kom på tal berättade jag för barnen att det skulle vi ta reda på tillsammans genom ett experiment. 

 
Ärtexperiment (Alla barn i barngruppen deltog)
Barnen satte sig i en stor ring i samlingsrummet. Jag kom in smygandes med en stor påse och det väckte barnens nyfikenhet. Jag valde ut några barn som fick plocka upp var sin sak ur påsen. Påsen innehöll, gula ärtor, muggar, folie, plastfolie, hushållspapper och gummiband. Barnen som hade lyssnar på flaosagan berättade tillsammans med mig vad vi skulle göra och varför. Jag delade upp barnen i två grupper med 10 i varje grupp. Tio barn fick först börja och göra ärtorna som skulle få ta del av ljuset. Jag fick hjälp av en i arbetslaget att genomföra experimentet med så många barn samtidigt. 

Barnen fick varsin platsmugg, dem la fuktigt hushållspapper i botten och planterade sina ärtor. Vi la plastfolie över öppningen med hjälp av ett gummiband, så muggen blev sluten. Barnen ställde sina ärtor i fönstret. 
Den andra halvan av barngruppen fick göra samma sak men dem slöt även folie runt plastmuggen. Dem ställde också sina muggar i fönstret.

Lek och Lärande
Jag trodde att lära barnen fotosyntesen och dess innebörd skulle bli komplicerat och att barnens intresse inte skulle finnas där. Men genom att barnen fick vara delaktiga genom hela processen tappade dem aldrig intresset. Barnen som deltog under flanosagan hittade jag några dagar senare i dockvrån där barnen låtsades vara träd och dem stod vid spisen och lagade mat syre och druvsocker). Barnen har frågat mig antal gånger när löven kommer växa fram på träden eftersom det har regnat ute och det har varit sol ute. Fick även veta av ett barns pappa att hans dotter berättar hemma att det finns koldioxid i luften, vilket gör att jag kan se att lärandet har skett under aktviten. I Lpfö98 (rev) är ett av målen förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp och ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Genom det jag har sätt i dockvrån samt det en förälder berättade för mig har jag ser jag att lärandet har skett och att dem delar gärna med sig av det.  

Utvärdering
Fördelar med flanosagan var att barnen kan se varför bladen är gröna genom bilder och lyssna på sagan. Att göra barnen delaktiga i sagan skapade min barngrupp ett större intresse för fotosyntesen och dem ville berätta för resten av barngruppen. 
Experimentet anser jag vara en viktig del av barnens förståelse eftersom dem fick se med egna ögon varför solen var viktigt för de gröna bladen. Det skapade även dialoger mellan mig och barnen och deras huvudattraktion på förskolan blev ärtorna. 

Genom vårt grupparbete har jag lärt mig att ett nytt arbetssätt hur två olika saker kan knyta ihop ett helt projekt. När barnen tydliggjorde för mig och besvarade våra frågeställningar gjorde det mig glad för projektet fotosyntesen hade blivit succé. 

Jag anser att det är viktigt för barnen att ta del av No ämnet redan i tidigare åldrar. För vi förskollärare hjälper barnen att lägga en grund för kunskap som barnen senare ska använda sig av i skolan eller framtida sammanhang (P. Wickman, 2009). Genom att lära barnen om fotosyntesen till en ytlig förståelse har jag hjälpt barnen att lägga en grund för framtida NO-kunskaper. Eftersom som enligt mina egna erfarenheter är fotosyntesen något man kommer få lära sig senare i grundskolan.

Bilagor
Sagan om Fotosyntesen
Det var en gång ett ledsamt och ensamt litet träd.
En dag tittar solen fram och lyser sina strålar på det ledsna trädet.
Trädet blir glad av att solen tittar förbi och värmer trädet med sina solstrålar, Trädet är också nöjd över att all den koldioxid som finns i luften ger trädet energi (mat).
Men av all värmen blir trädet väldigt törstig och då plötsligt börjar det att regna på trädet.  
Va gott, trädet suger in vattnet med hjälp av sina rötter som finns i marken. Nu har trädet tagit emot både sol, regn och koldioxid från luften.Plötsligt börjar det hända något på trädet, små små gröna blad börjar växa ut på trädets grenar.
I det gröna bladet finns det klorofyll som gör att bladet får sin fina gröna färg.
Bladet sätter igång med att laga ”mat” maten som bladet lagar kallas för Druvsocker, och Syre
Syret som bladen ger ifrån sig gör så att vi människor och djur kan andas och leva här på jorden!
 


Dokumentation av diskussionen ute på gården
Hanna: Det kommer löv.
Peter: Dem ligger på marken nu.
Hanna: Massa löv kommer det vara.

Jag: vilken färg har löven?
Lisa: Gröna såklart!
Oskar: Ja, gröna. Vet inte fröken det?
Jag: Jo det vet jag. Varför blir dem gröna då?

Hanna: det bara är så!
Oskar: Dem kan vara röda också.
Lisa: på hösten.

Jag: Varför är bladen gröna då? Behövs det något?
-Barnen står tysta-
Peter: Det e så på våren.
Lisa: Ja, det bara är så.


Jag: Ska vi gå in, så kan jag berätta för er varför bladen är gröna?
Alla barnen: JA!!!


Dokumentation av frågor som uppstod under projektet
- Varför behövs det sol?
- Hur mår våra ärtor idag?
- Har det hänt något med ärtorna fröken?
- Får vi ta av foliet fröken?
- Måste trädet laga mat?
-Koldioxid är ett svårt ord 





Referenser 


Wickman, P-O. & Persson, H. (2009). Naturvetenskap och naturorienterade ämnen i grundskolan: en ämnesdidaktisk vägledning. Stockholm: Liber.

Utbildningsdepartement (1998 rev 2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 rev 2010. Stockholm: Regeringskansliet.